|
||||||||
|
||||||||
Några ord på vägen
|
||||||||
Foto: Kaius Hedenström (oktober 1998) |
Men varför denna sida? Om du har läst sidan Varför finns jag här? så vet du att jag ursprungligen skapade denna webbplats för att presentera mig för väljarna inför riksdagsvalet 1999, där jag var uppställd som kandidat för Svenska folkpartiet i Helsingfors. Då jag inte är någon politiker i ordets egentliga betydelse, valde jag att hålla presentationen på ett mycket allmänt plan. Men jag ville också, i mycket stora drag, beskriva vad jag anser att vi måste satsa på i arbetet på att "förbättra världen". För det är ju det politik i sista hand går ut på – att försöka skapa ett allt bättre samhälle på alla nivåer. Därför knåpade jag ihop denna sida, som börjar med några citat som avspeglar vissa av mina grundläggande värderingar och fortsätter med några korta texter skrivna under min blygsamma valkampanj. De två första skrev jag för min egen webbplats, de tre följande för publicering på annat håll. Du kan välja vad du vill läsa genom att klicka på önskad
rubrik i innehållsförteckningen – eller bara söka dig nedåt längs sidan och
stanna om du finner något som intresserar.
Under perioden 2001-2004 är jag vid sidan av fullmäktigeuppdraget också medlem
i direktionen för
Helsingfors stadsorkester
och i direktionen för
"Arbis", som Svenska Arbetarinstitutet
oftast kallas.
|
|||||||
|
Politiker eller drömmare?
Om man jämför vårt land med ett segelfartyg som det gäller att styra mot en bättre framtid över okända farvatten, vimlande av lömska blindskär och sjörövare, så motsvaras den erfarna politikern av en kunnig besättningsman eller befälsperson som behärskar både navigeringen och seglingstekniken till fulländning. Naturligtvis har han en bestämd uppfattning om vart han vill segla. Men han vet också precis hur rodret skall vändas under olika förhållanden, vilka segel som skall revas när vinden ökar i styrka och hur varje åtgärd inverkar på seglatsens ekonomi. Han har också en klar bild av vad som bör göras om ett piratskepp dyker upp vid horisonten. Sådana kunskaper har jag inte, och därför är det kanske inte berättigat att kalla mig politiker, i ordets konventionella betydelse. Å andra sidan är jag smärtsamt medveten om många brister i vårt nuvarande samhälle.
Jag har visioner av en bättre framtid och jag är övertygad om att vi med god vilja
och ärligt sökande efter kunskaper med tiden kommer
att kunna förverkliga även sådana visioner, som i dag ligger långt utanför det
möjligas horisont. Eller som någon vis tänkare har sagt:
Utan levande och inspirerande visioner blir politiken bara ett hantverk – eller i värsta fall en
prestigekamp och ett maktspel. Vårt samhälle behöver också drömmare – idealister
som inte låter sig nedslås av de så kallade "realiteterna". På lång sikt är det
ändå de som förändrar världen.
|
|||||||
|
Varför Svenska folkpartiet?
Det finns två tungt vägande orsaker till att jag har gjort Svenska folkpartiet, Sfp, till mitt parti:
|
|||||||
|
Kunskap och medmänsklighet
är våra viktigaste redskap för att bygga framtidens samhälle. Vi behöver kunskaper:
Medmänsklighet behöver vi både som ledstjärna och som redskap, för att känna ansvar
för de svaga och nödlidande, både i vårt eget land och globalt, och använda våra
kunskaper till att småningom göra planeten Tellus till ett allt bättre hem för
sina invånare.
Dessa värderingar har varit grunden för min verksamhet som forskare, internationell
tjänsteman och ordförande i föreningen Skepsis. De skulle också styra mitt arbete som
riksdagsman.
Fritidsintressen:
|
|||||||
|
Vi behöver allt mera kunskap
Några av er som läser detta känner mig säkert från TV, radio eller tidningar och har kanske märkt att det finns åtminstone tre saker som ligger mig varmt om hjärtat. Genom radioprogrammen Musikväktarna och Notnöten har jag försökt dela med mig av min kärlek till den klassiska musiken. De visioner som den naturvetenskapliga forskningen har uppenbarat för mig har jag försökt förmedla genom min bok Liv bland miljarder stjärnor och genom TV-program kring samma tema. Och den djupa indignation jag känner över vår tids skickligt marknadsförda humbug, över hela skalan från astrologi till s.k. alternativ läkekonst, har fått mig att satsa tid och krafter på den viktiga typ av konsumentupplysning som föreningen Skepsis ägnar sig åt. En gemensam nämnare för dessa tre strängar på min lyra är kärleken till kunskap – kunskap som en inkörsport till hisnande visioner inom konst och vetenskap men också kunskap som skydd och värn mot den kommersiella humbugens massiva anstormning. Dessutom är jag övertygad om att vi behöver mera kunskap, både på djupet och på bredden, för att med framgång kunna fortsätta det arbete för att skapa ett mjukare och mänskligare samhälle, som är politikens yttersta mål. Utbildningsfrågorna, på alla nivåer, står därför i centrum för mitt rikspolitiska intresse.
|
|||||||
|
Mjuka tassar – men vassa klor när det behövs Nils Mustelin visar upp kattungarna Pamina och Sarastro "Mjuka värden" är ju ett fruktansvärt slitet uttryck som det inte är alldeles lätt att få ett grepp om. För mig innebär mjuka värden framför allt den varma medmänsklighet vi behöver som en motvikt mot de nödvändiga men känslolösa marknadskrafterna för att småningom göra vår planet till ett allt bättre hem för sina invånare. Till de mjuka värden räknar jag alltså omtanke och omsorg om de svaga i samhället, det må sedan gälla barn eller åldringar, sjuka eller utvecklingsstörda eller sådana som bara inte kan leva upp till alla de krav som samhället ställer. Hit hör också allt som främjar goda och förtroendefulla relationer mellan människor –
i familjen, i samhället och globalt.
Kunskapens vassa klor
Men liksom en katt inte klarar sig bara med sina mjuka tassar utan också behöver sina
vassa klor, behöver vi människor effektiva verktyg för att kunna försvara och
befrämja de mjuka värdena.
Kunskap är vårt i särklass viktigaste verktyg – och jag tänker i första hand på den
kunskap som bygger på vetenskaplig forskning.
Men det är inte tillräckligt att det vid våra universitet bedrivs högklassig
forskning och att vår teknologi är på internationell toppnivå. Minst lika viktigt är
det att den vanliga medborgaren har tillräckliga kunskaper för att kunna kritiskt
utvärdera den information som i dag strömmar emot oss från alla håll, inte minst via
TV och internet. Vi måste lära oss att skilja mellan pålitlig information, som bygger
på seriös forskning, och vilseledande information, som sprids av ideologiska eller
kommersiella skäl.
Humbugens frammarsch
Det är ett skrämmande faktum att det i dagens samhälle finns starka krafter som
hänsynslöst utnyttjar okunnigheten i naturvetenskapliga och medicinska frågor till
att marknadsföra tjänster och läror, som är direkt uppfiskade ur djupet av
medeltidens mörker eller lånade från förstelnade österländska trossystem.
Ännu mera skrämmande är det att dessa dunkla krafter vinner allt starkare gehör och
att såväl medierna som samhället så ofta spelar dem i händerna i stället för att
motarbeta dem genom saklig upplysning.
Så länge en betydande del av vårt folk tror att en människas livsöde kan avläsas
ur planeternas ställning vid hennes födelse – eller att man kan diagnosticera
sjukdomar genom att betrakta ögats regnbågshinna – eller att man kan återställa
kroppens "energibalans" genom att massera vissa punkter på fotsulan – är vi illa
rustade att fatta beslut som faktiskt befrämjar mjuka värden.
Magibaserat önsketänkande kan aldrig ersätta den kunskap som bara seriös forskning
kan ge oss.
Livslångt lärande
Kampen för kunskap och sunt förnuft måste föras på många olika plan. Grundskolans
och gymnasiets form och innehåll måste ständigt omprövas. Informationen om
vetenskapens metoder och framsteg måste ökas. Maximen om livslångt lärande får inte
bli ett tomt slagord – vi behöver allt vassare klor för att bygga upp en bättre
framtid!
|
|||||||
Denna sida har senast ändrats 6.9.2002
|